Vad är borderline?

Borderline personlighetssyndrom benämns också emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS).

Tredje gradens brännskador i själen
Borderline innebär att man är en intensiv känslomänniska och att man har svårt att handskas med sina starka (negativa) känslor. Många forskare inom området diskuterar huruvida känslomässigheten är en del av individens medfödda temperament eller personlighet. Svårigheterna att handskas med sina känslor beror på att man saknar tillräckliga färdigheter för att klara emotionella stormar, särskilt i perioder av hög press och stress. De flesta upplever även ett stort inre, själsligt tomrum.

Gränslöst beteende mot anhöriga
Ett genomgående beteende i problematiken är upprepade kränkningar av sina närstående, familj, vänner och de som står en allra närmast i omgivningen. Den extremt starka rädslan för separationer och att bli övergiven kan utlösa en rad reaktioner som orsakar ett enormt lidande hos de anhöriga. Många med borderline, men inte alla, har utsatts för fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, eller andra former av brister i omvårdnaden under sin uppväxt, vilket speglas i relationerna senare i livet. Tillvaron genomsyras av instabilitet.

När känslorna blir som allra svårast
Det är vanligt att människor med borderline personlighetsstörning ägnar sig åt missbruk och hamnar i olika former av beroenden. Även att man skär sig, tar överdoser av tabletter eller skadar sig själva på annat sätt, när känslorna är som svårast att parera. Ibland för att komma bort en stund från en känsla som upplevs omöjlig att stå ut med. Ibland, när allt känns helt outhärdligt, med avsikt att faktiskt ta sitt liv. Flera studier har visat att 5-10% av sjukhusvårdade patienter med borderline dör till följd av självmord.

Borderline ger konsekvenser även för anhöriga

Min närstående har stormiga och korta relationer.
Min närstående kan explodera av ilska utan att jag förstår varför.
Min närstående klarar sig inte själv, jag betalar delar av uppehället.
Min närstående är så oberäknelig så jag vågar inte säga min mening.
Min närstående har gett upp hoppet på livet.
Min närstående självskadar sig.
Min närstående har sin egen ”lagbok” som jag måste följa, och den ändras hela tiden.
Min närstående skyller alla sina problem på mig och andra.
Jag upplever att min närstående är manipulativ.
Min närstående frågar aldrig hur jag har det.
Min närstående tycker att jag gör det mesta fel.
Min närstående tycker att jag borde läggas in på psyk.
Min närstående tycker jag är känslokall och oförstående.
Min närstående tror sig veta vad jag och andra tänker och tycker.
Min närstående är mycket svartsjuk.
Min närstående är långsint och glömmer sent en oförrätt.
Min närstående har sagt upp bekantskapen med mig många gånger.
Min närstående vill inte ha kontaktmed mig och jag vet inget om vad som händer.
Min närstående tvingar mig ofta till ”omöjliga” val, vad jag än väljer så blir det fel.
Min närstående är så jobbig att jag funderat på att säga upp kontakten.
Min närstående hotar mig verbalt.
Det har hänt att min närstående har använt fysiskt våld mot mig.
Jag vet mer om vad min närstående tycker än jag vet om vad jag själv tycker.
Jag har fokus på min närstående och negligerar mig själv.
Jag har ingenting som jag gör bara för min egen skull.
Jag oroar mig för hur min närstående ska klara sig när jag går bort.
Jag har slutat berätta för andra, dom ger ”goda råd” och ”måsten” som inte fungerar.
Jag har fått ”städa upp” flera projekt som min närstående spontanstartat.
Jag anstränger mig till det yttersta för att undvika nya konflikter (orkar inte med fler konflikter).
Jag avstår ofta från socialt liv av oro för vilka scener min närstående kan ställa till med.
Min närstående får mig att känna skuld.
Situationen är så jobbig att jag ibland bara vill fly.
Jag avstår från egna utlägg för att kunna försörja min närstående.
Jag har svårt att känna glädje när jag planerat något roligt för mig själv, jag måste vara beredd att ställa in om det händer min närstående något.
Jag kan inte planera min egen framtid p.g.a. ovissheten om något händer min närstående.
Jag upplever konstant sorg och oro.
Min närstående berättar bara delvis vad som händer, därför spekulerar jag mycket det ”värsta scenariot”.
Jag sover mycket dåligt.